Sarajevo och Srebrenica

Dags för nästa del i vår Balkanresa och nu blev det Sarajevo och Srebrenica. I Sarajevo hade vi återigen hyrt en lägenhet via booking.com och vi kom fram sent på kvällen. Våra hyresvärdar mötte oss ute på gatan och hade till och med hållit en parkeringsplats utanför vår port åt oss. I trappan upp så kändes det sådär med en ruffig och trasig trappuppgång. Våra värdar låste upp och släppte in oss i… en nyrenoverad lägenhet. Allt var nytt, allt var fräscht, det kändes som att vi var de första som skulle bo där då renoveringen var klar. Vi installerade oss och somnade skönt!

På morgonen dagen efter, så gick jag och Daniel ut för att köpa frukost och bekanta oss en aning med vart vi var. Vi hittade till Konzum och köpte oss frukost, som vi tog med hem till lägenheten. En frukost senare gick vi ut alla fyra och skulle upptäcka Sarajevo. Vi bodde väldigt nära floden Miljacka och den latinska bron, där den österrikiske ärkehertigen Franz Ferdinand och hans fru blev skjutna 1914 (se Skotten i Sarajevo) och det man kallar utbrottet av 1:a världskriget. Tjejerna har/kommer att läsa om 1:a världskriget, och jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn bildbevis då vi har möjlighet.


Gamla stan i Sarajevo och det lilla torget Sibilj


En av många broar över floden Miljacka och till vänster skymtar ni också Sarajevo City Hall i orange teckning

Sarajevo och Srebrenica
Latinska bron i Sarajevo, och det var också där på andra sidan som Franz Ferdinand blev skjuten och starten av 1:a världskriget


Minnesstenen över Sarajevoskotten


Huset precis intill, och här ser ni också en del skottskador på själva huskroppen, sargat av krig

Vi strosade sedan runt i Sarajevo’s gamla stad och även in i nya. På ett torg fanns ett stort schackspel, där det nästan alltid pågick ett parti. Ofta mellan två riktiga veteraner som garanterat spelat både en och två gånger. Roligt när schack blir en publiksport.

Efter ett tag kände vi oss ganska nöjda och hade dessutom hittat resans bästa lunchställe. Ett Nutella-café där vi köpte oss lunch. Efter lunch ville tjejerna tillbaka till lägenheten, där vi också hade resans bästa wifi. Snapchat var det som gällde och något som tjejerna pysslade med så fort de hade wifi. Det kändes också som att de behövde en vilodag, efter att vi kuskat runt lite mera ett par dagar. Och det är väl det sköna med att sätta ihop sin egen semester, att man kan blanda bäst man vill. Ibland vill man upptäcka mera och ibland behöver man vila.


En nöjd Alva ser fram emot vår lunch på denna Nutellabar.

Jag och Daniel gick istället till ett museum och utställningen om Srebrenica. Ni kanske minns folkmordet som ägde rum mellan 11-22 juli 1995? Jag måste erkänna att jag inte minns några detaljer. Jag visste att det hade hänt men inte riktigt när, inte i vilken omfattning och inte varför. Vi spenderade ett par timmar i denna utställning och blev upplysta om Srebrenicamassakern, där runt 8000 bosniaker (bosniska muslimer) blev avrättade. Det är den grövsta krigsförbrytelsen sedan andra världskriget. Här var det fotoförbud av förklarliga skäl, men jag har kvar många hemska bilder i mitt huvud.


En liten del av de minnestavlor som finns uppsatta över personer som gick bort i Srebrenicamassakern. Så djupt tragiskt och så viktigt att vi inte glömmer vad som hänt.

Att passa på att bli mera upplyst om olika händelser när man är på semester, är ett bra sätt att lära sig. När man är på plats i lugn och ro så blir allt mycket mera närvarande jämfört när man läste om det i skolboken. Att gå igenom en utställning och sen komma ut och se begravningsfält stora som flera fotbollsplaner gör intryck och gör att man kommer ihåg på ett annat sätt. Jag blir också betydligt mera ödmjuk inför livet. Livet är inte självklart för väldigt många människor på vår jord. Tyvärr.

Vi avslutade vår kväll i Sarajevo genom att leta upp en tips som Daniel hade fått. Att gå in i gamla stans små kvarter och leta upp restaurangen Buregdzinica Sac och äta Sirnica. Vi var ganska mätta, men vi ville ändå passa på under vår sista kväll i Sarajevo. Vi delade en portion och åt från samma tallrik. Rätten kändes lite väl hipe:ad, då den inte smakade så värst mycket. Den kostade å andra sidan nästan ingenting, så en snabb enkel portion som mättar bra.

One thought on “Sarajevo och Srebrenica

Kommentera