Igår gick Vårruset 2024 av stapeln i Östersund och det var som vanligt en väldigt stor samling glada och peppade tjejer som stod på startlinjen. Vårruset firar 35 år i år så även speakern var lite extra pepp. En härlig löparresa som garanterat fått igång löparformen hos väldigt många kvinnor i vårt avlånga land under åren.
Samling på Yrancampingen nedanför Jamtli där också uppvärmningen ägde rum strax före start. Sabine och jag var pepp då vi båda siktade neråt personligt rekord denna dag. Vi hade inte vädret på vår sida (blåsigt och ganska kallt) men vi slapp regnet iaf. Vi båda valde att springa i T-shirt och långa byxor och det kändes alldeles perfekt för mig.
Starten gick enligt plan och vi stack iväg. Jag hade kanske ställt mig lite för långt fram då det var ett gäng tjejer som sprang om mig men men. Det är svårt att hitta precis rätt ställe i startfållan också. Vi löpare var duktiga på att hålla oss till höger, så att snabbare löpare enkelt kunde passera till vänster.
Daniel dök upp på cykel vid fyra km och Birgers lekpark och följde mig sedan in mot mål. Det var riktigt nice att få pepp den sista kilometern och han hjälpte mig nog med några sekunder.
I mål så får man en medalj att hänga runt halsen, en goodiebag som packas med både dryck, choklad och trosskydd. Alltid kul att få lite pepp även efter att loppet är gjort. Efter målgång så kan man som ett lag också hämta ut en picknick. Denna gång så var det en blandning av tortillabröd, keso, BBQ-dipp, mozzarella-bollar, potato-pops, salami-chips, choklad och kolsyrat vatten (när jag läser om vad picknicken skulle innehålla ser jag att det saknades några detaljer i vår påse dock).
