I helgen så var vi hem till Lögdeå och hälsade på min släkt över nationaldagshelgen. På söndagen samlades vi allihop och gjorde en utflykt till Tallbergsbroarna över Öre älv strax utanför Nyåker i Nordmalings kommun. Och för er som läst min bucketlist över sommarens önskade aktiviteter, så ser ni att jag har fått min första gröna bock i protokollet.
Jag tror bestämt att jag har varit till Tallbergsbroarna när jag var liten, men jag minns inte så mycket utan kände att jag ville se dem igen. Förutom att de är maffiga järnvägsbroar högt över Öre älv, så är de tre stycken broar som ligger i princip på samma plats.
Den här gången var det delar av min närmaste släkt som åkte iväg.
Den första bron byggdes 1891, av typen stålfackverk, med hängande parabelfackverk. Den består av fyra sektioner som alla är olika långa. Totala spännvidden är 164 meter. Höjden är 37 meter. Stålkonstruktionen byggdes av Bergsunds Mekaniska Verkstad i Stockholm. Stöden för bron består av huggen natursten. 1938 byggdes den om till landsvägsbro.
På grund av att trafiken ökade ställdes högre krav på broarnas bärighet. Därför byggdes den andra bron av armerad betong. Den påbörjades 1916 och stod klar 1919. Den består av fyra stycken valv och ett bågspann. Bågspannet mäter 90 meter och hade vid den tiden världens längsta spann för järnvägsbroar av betong. Total längd är 229 meter. Till bron användes 20 000 ton sand och makadam. Omfattande stabilisering av marken behövdes för att bära brons vikt. Bron förklarades som byggnadsminne 1997.
Mellan åren 1993 och 1994 byggdes den tredje bron av Banverket. Den gamla bron uppvisade allvarliga skador och hade begränsad bärighet. Den nya är byggd av betong och stål. Längden är med sina 338 meter den längsta bron på Stambanan genom övre Norrland.
Dessa järnvägsbroar med sin historia är så intressant. Behovet av att frakta stora mängder gods och transportera människor kom med industrialiseringen, men att just bygga järnvägsbroar krävde sin ingenjörskonst. Detta illustreras så otroligt intressant i Jan Guillos serie ”Det stora århundradet”. Den första delen heter just Brobyggarna.
Roligt att läsa ditt inlägg som alltid, Maria.
Tack för din kommentar! Jag kan gå omkring och titta på ingenjörskonsten och imponeras över människorna som byggde redan på 1800-talet (och ännu mera imponerad av ingenjörskonsten ännu längre tillbaka). Intressant med boktips – kanske måste läsa just den boken! :)