+10000 höjdmeter på en säsong

Ni som följer mig vet om att jag springer RunStreak varje dag sedan 5,5 år tillbaka. En skön och lagom utmaning för mig just nu. Många dagar blir det inte mycket längre än nödvändiga 1,6 km (en engelsk mile), men jag tar mig ut på en runda varje dag. I sommar har vi dessutom kört Korpens utmaning Mitt Everest och därmed gjort +10000 höjdmeter på en säsong. Friskt bra gjort om jag får credda mig själv.

Mitt Everest finns i många svenska städer och du kan dessutom registrera din egen backe på hemsidan. Bara du vet hur många höjdmeter som din backe är (går att kolla i karttjänsten Min Karta hos Lantmäteriet). Där har vi kollat in Funäsdalsberget och kunnat göra många höjdmeter där.

Så varför ska man då slita sig själv uppför en backe och avverka höjdmeter efter höjdmeter? Förutom att det är bra träning och riktigt pulshöjande så är det alltid en belöning att nå toppen! Att stå på toppen av Ladängen på Frösön, titta ut över Storsjön och fjällen långt där borta – eller kanske få se ett flygplan starta eller landa på flygplatsen – det är häftigt! Det går också att vända sig om och titta in mot Brunfloviken och delar av Östersund.

Eller nå toppen på Funäsdalsfjället och kunna se sig 360 grader runt om. Titta ner på vår lägenhet VillaViste, berget Mittåkläppen eller Helags långt där borta. Vi sprang även några höjdmeter på vår semester i Frankrike. I Rouen rättare sagt. Fin utsikt va?

Nu har Mitt Everest tagit vintervila och vi får helt enkelt vänta på nästa säsong. Så länge så är jag helt övertygad om att benstyrkan som jag fått av +10000 höjdmeter på en säsong gör att jag orkar åka utförsskidor på ett annat sätt. Snön knackar på dörren och snart får vi ge oss ut i backarna – nerför denna gång.