Jag läste om FN’s fem områden för klimatarbete hos Dagens Nyheter (artiklar brukar låsas så jag har klippt ut det jag tyckte var viktigast). Det är ju en rätt sorglig läsning där miljöforskaren säger att ”ingenting på den globala skalan går åt rätt håll”, men jag vill ändå skriva om det – för vi behöver prata om det som går åt fel håll – för att vi ska kunna svänga skutan på rätt köl. Att bara sticka huvudet i sanden och tänka att ”det där får politikerna lösa åt oss” räcker inte. Vi måste hjälpas åt.
Jag börjar med urklippet och lite längre ner försöker jag diskutera kring FN’s fem områden för klimatarbete.
Urklipp från Dagens Nyheter:
FN-rapporten Global environment outlook, som beskrivs som den största forskningssammanställningen inom området någonsin, där 287 forskare varit inblandade.
Vi är i en situation där ingenting på den globala skalan går åt rätt håll, säger miljöforskaren Robert Watson vid en pressträff.
Trots att världens länder egentligen är överens om att stoppa förstörelsen, så förvärras planetens hälsotillstånd. Det här leder till ökad oro och fattigdom och fler naturkatastrofer. Att planeten mår sämre beror främst på ökad konsumtion och jakten på ekonomisk tillväxt.
Men det finns vägar ut ur krisen, anser rapportförfattarna. Det handlar om beteendeförändringar och ny teknik. Men det behöver ske på global nivå och alla behöver dra åt samma håll. Forskarna tar fram fem punkter:
1) Ekonomi. I stället för att jaga BNP-tillväxt behöver länder satsa på att samhället i stort ska må bra. Det måste kosta mer med miljöskadliga varor. Priset är 3 biljoner dollar per år omkring år 2040.
2) Energi. Snabba på utfasningen av fossila bränslen, energieffektivisera, elektrifiera och bygg ut förnybara energikällor.
3) Livsmedel. Ät mer hållbart (mer växtbaserat, mindre animaliska produkter), öka det hållbara jordbruket, minska svinnet och utveckla nya proteinkällor (exempelvis odlat kött).
4) Miljö. Bevara och återskapa ekosystem (minst 30 procent av planetens yta) och dra nytta av urfolkskunskap. Bygg upp motståndskraften mot klimatförändringar med naturbaserade lösningar.
5) Avfall och material. Ekonomin behöver bli cirkulär, material behöver återvinnas och prylar som tillverkas behöver göra det med det cirkulära i åtanke. Det måste bli lättare att återvinna och återanvända.
Det låter enkelt, men är så klart en oerhörd utmaning. Politiker måste stå emot mäktiga särintressen och gå emot den traditionella tillväxtjakten. Dessutom måste det ske fort och människor behöver ändra sina beteenden när det gäller mat och prylar.
Omställningspriset på tre biljoner dollar ser hisnande ut, men är bara 1,5 procent av världens samlade BNP. Kostnaden för att inte göra någonting är ännu högre – och från 2070 uppgår de makroekonomiska fördelarna till omkring 20 biljoner dollar, enligt rapporten.
– Vi behöver några framåtblickande länder och företag som förstår att de kommer att tjäna mer på att bemöta problemen än att ignorera dem, säger Watson.
Så vad kan vi göra själva?
- Ekonomi – Att göra något åt ett lands BNP-tillväxt är väldigt svårt för gemene person, det känns som en större punkt som flera länder måste samarbeta omkring. Men i det lilla så kan vi försöka undvika miljöskadliga varor i vår vardag.
Att välja svenskt så ofta vi bara kan gör att vi minskar mängden transporter, säkrar svenska arbetstillfällen (det är ett lands ekonomi om något) och gör oss lite mera oberoende ifall det skulle bli krig.
En annan liten sak vi kan göra är tex att välja svensk grillost framför cypriotisk halloumi – för att i det långa loppet försöka undvika antibiotika-resistens både hos oss själva och hos våra djur. Sjuka människor kostar både i produktionsbortfall och sjukvårdskostnader.
Behöver du recept så finns mitt arkiv på grillost här.
- Energi – Snabba på utfasning av fossila bränslen är till exempel att titta på en hybrid- eller elbil nästa gång du funderar på en ny bil. Det går också att fundera på hur ofta man egentligen behöver ta bilen? Kan man promenera eller cykla till jobbet/affären istället? Kan man kanske åka med lokal-elbussen?
Men även fundera på hur din egen bostad värms upp – jag är jättenöjd att vi har Jämtkraft som jobbar med 100% förnybara energikällor och vi har personligen investerat i Jämtkrafts solpark. - Livsmedel – Här är väl min varmaste punkt där jag verkligen vill försöka göra skillnad. Jag vill att vi ska äta mera växtbaserat och hållbart (tänk om vi bara kunde använda svenska ekologiska livsmedel i vår matlagning varje dag?) – därmed inte sagt att vi behöver bli veganer. Det är bra för vårt land om vi äter svenskt kött ibland, för att stärka mångfalden, svenska arbetstillfällen och göra oss oberoende ifall det blir krig. Att äta vilt-kött de gånger man vill äta kött kan kanske vara det allra bästa.
Men den kanske viktigaste saken vi kan göra skillnad på redan idag – det är att sluta kasta mat som vi köpt hem. Svenskar kastar ungefär var tredje kasse som vi bär hem från affären. Heeelt obegripligt i min värld.
Läs gärna mitt inlägg med 11 tips för att gå över till en grönare kost.
- Miljö – Förutom att fasa ut fossila bränslen och att försöka minska bilåkandet, så vill jag att vi ska minska vårt konsumerande. Vi har nyss varit i Sydkorea (nej, flyg är inte heller bra för miljön, men vi kan inte bara stanna hemma heller) och shopping är verkligen det som gäller. Butiker och köpcentrum efter varandra i all oändlighet. Jag minns också incheckningspersonalens fråga när vi skulle åka hem och våra väskor knappt vägde något – jag såg hur hon tänkte ”vaddå? har ni inte shoppat något?”. Och nej, vi shoppade nästan ingenting. Jag köpte ett par nya Airpods då mina gamla gått sönder och sen köpte vi med oss lite koreanskt godis. That’s it.
Enligt Svensk handel så landade den svenska julhandeln 2024 på 24 miljarder kronor – och den lär öka i år igen. 36% av oss köper dessutom julklappar för mer pengar än de egentligen har råd med. Det är kanske den statistik vi ska fundera på? Att sluta hetsa med mängden dyra julklappar och försöka umgås med nära och kära istället.
- Avfall och material – Att källsortera är en självklarhet för mig, då mina föräldrar gjorde det så länge jag varit medveten. De två grejer som känns mest angelägna för mig i den här frågan, det är dels att världen måste kunna återvinna plast i alla dess former. Även om vi sorterar det till rätt plats i sopsorteringen så bränns det mesta upp då det är för dålig plastkvalitet för att återvinna. Hur sjukt låter inte det? Varför inte införa pant-systemet i fler länder? Så folk får en anledning att lämna in tomma plastflaskor för återvinning? Det är så mycket plast i omlopp att man t.o.m hittat microplast i ofödda barns kroppar.
Den andra angelägna saken är våra kläder. Sverige gjorde ett försök i början av året att man inte får kasta kläder i brännbart längre, utan det ska återvinnas. Men det kom in så mycket textil som vi inte kan återvinna, så det senaste (som jag har hört) är att vi får kasta trasiga kläder i brännbart (rätta mig gärna om jag har fel). Hela och rena kläder ska lämnas in för återbruk.
När vi ändå är inne på ämnet så känns det helt rätt att både kronprinsessan Victoria och prinsessan Madeleine återanvänder gamla klänningar på årets nobelfest. Vi måste alla hjälpas åt för att få rätsida på världen.
Sammanfattning?
Jag vet att de flesta av er inte läser de här inläggen som jag skriver då och då, men de är viktiga! Och egentligen skulle jag vilja få till en diskussion – vad tycker du att gemene person kan bidra med för att rädda världen? Kommentera gärna här nedanför.
Nu ska jag fokusera lite mera på julen och publicera lite goda recept. Jag har så många idéer så jag vet inte om alla hinner få plats innan julafton?
