När vi bestämde oss för att köpa en lägenhet i Funäsdalen så var det med målsättningen att lära känna både Funäsfjällen och Härjedalen. Vi hade varit där lite grann och gillade vad vi sett, så vi var nyfikna att utforska mera. En av våra kartnålar har varit fäst på Hällmålningsrundan (guldtur 250 på Funäsfjällens ledkarta) och när vi spenderade midsommarhelgen i Villa Viste, så var det här en utmärkt utflykt. Målet för dagen var både hällmålningarna, Evagraven och dvärgrödingen i Fiskhålsgraven.
Vi parkerade vid Ruvallen men för att köra upp till parkeringen tillkommer en kostnad. 50 kr ska swishas vid bommen. En alternativ väg är att gå från Baggården, Messlingen.
Hitta hit: Hällmålningsrundans parkering Ruvallen (klicka på texten för kartlänk)
Hela Hällmålningsrundan är ca nio km lång och innehåller tre olika attraktioner. Dels Hällmålningarna, dels canyon Evagraven och dels dvärgrödingen i Fiskhålsgraven. Det går att ta attraktionerna en och en. Det går en särskild stig till dem allihop, men det går alltså att gå rundan och få se alla tre attraktionerna under samma runda. Fördelen med att gå rundan är att du får en ganska lång sträcka uppe på kalfjället och har därmed milsvid utsikt åt alla håll. Det är väderkänsligt såklart, så det kan vara bra att välja en dag med fint väder.
Dvärgrödingen i Fiskhålsgraven
Fiskhålsgravens långa canyon bildades när den senaste inlandsisen började smälta för runt 10.000 år sedan. När vattnet från den dåvarande Ljungan-issjön, belägen norr om Flatruet, började leta sig ner till lägre nivåer mejslades både Fiskhålsgraven och Evagraven ut av enorma mängder forsande smältvatten.
Med tiden hände också något mer. Fiskhålsgravens vattendrag skars av från omvärlden och här kom livet att både stanna av och utvecklas på samma gång. Fri från yttre påverkan kunde nämligen den kvarvarande rödingen leva sitt eget liv.
Dvärgrödingen stannade i växten
Mycket hände. Och inget hände. Idag känner vi den som dvärgrödingen. En relik från istiden som mer eller mindre stannat i växten utifrån förutsättningarna i den karga miljön. Efter tre år är de inte mer än 9 cm och som mest har man hittat en nio år gammal fisk som då var 12,4 cm lång. Det kan jämföras med andra sorters röding som kan bli 40 till 85 cm långa och väga uppemot 8,5 kg. Dvärgrödingen skiljer sig också både genetiskt och ekologiskt från den mer välkända fjällrödingen, som finns i de större sjöarna i fjällvärlden.
Bro och rastplats
När vi hittar ner till vattnet via en lite undangömd stig, så finns det en bro att sitta på och även en rastplats precis intill. Rastplatsen har klippblock som skapar ett tak, så det är en bra plats ifall man behöver söka skydd från vädret. Vi satte oss på bron och tittade ner. Dvärgrödingen är så liten i växten, så den är först lite svår att fästa ögonen på. Men om man har lite tålamod så dyker de upp – jag hinner tänka att de också är lite nyfikna på alla besökare.
Fridlysta fiskar
Det vi måste komma ihåg är att dvärgrödingen i Fiskhålsgraven har funnits i tusentals år. Då är det ju också rättvist om den får fortsätta göra det. Därför har den klassats som skyddsvärd och av speciellt riksintresse. Fiske är strikt förbjudet och man ska heller inte förorena vattnet.
