Sydney halfmarathon race report 2019

-

Min femte halvmarathon är genomförd (15:e september) och min första utanför Sverige. Och det fastän jag inte ens gillar att springa. Sydney halfmarathon och en fantastiskt vacker medalj kan jag nu lägga till samlingarna.

Sydney halfmarathon
Sydney halfmarathon
Här står vi båda efter respektive målgång.
Jag sprang en halvmarathon och Daniel sprang en helmarathon

Ett utav det märkligaste med Sydney halfmarathon är starttiden. Den startar klockan 06.00 på morgonen. Då jag normalt sett inte ens klivit ur sängen, så skulle jag stå startklar på startlinjen och springa 21 km. Och det på andra sidan jorden, men 8h skillnad i tidszoner. Hur gör en då?

Sydney halfmarathon
Jag tillsammans med andra löpare kl 04 på morgonen

Om vi tar allt i tur och ordning. Den första är att jag inte ens gillar att springa. Varför springer jag då halvmarathon? Jo, jag gillar väldigt mycket att känna mig tränad och jag gillar oerhört mycket vetskapen om att jag när som helst kan sticka ut och springa minst 10 km. Den vetskapen gör att jag sträcker på mig med jämna mellanrum.

Den andra anledningen är att det är en väldigt enkel träningsform. Dra på en sportBH och ett par löparskor, så kan du göra ett kort eller långt pass, lugnt eller tufft – var som helst i världen.

Så till nästa grej, varför göra det extra krångligt att springa i helt fel tidszon då starten dessutom är obarmhärtigt tidigt på morgonen? Tja, här har jag nog inget bra svar mer än att jag gillar utmaningar och att se nya ställen på vår jord. Att springa ett lopp i en ny stad är ett riktigt bra sätt att få se mycket. Här är bansträckningen för mitt lopp.

Sydney halfmarathon
Strax innan start på andra sidan Harbour Bridge

Det var utmanande att ställa om kroppsklockan till Sydney’s tidszon, uppleva Sydney så mycket som möjligt, men ändå ha klockan 06.00 i bakhuvudet. Vi lyckades bra tycker jag, och det kändes ändå helt ok att kliva upp 03.00 samma morgon för att peta i sig lite frukost och sen åka mot starten.

Vid starten så kände jag mig ändå taggad. Det kändes jätteroligt att vara i vackra Sydney och att få springa mitt femte halvmarathonlopp här. Pga trasslande vader (som berodde på mina nya skor) så hade jag inte sprungit så mycket jag borde göra inför en halvmarathon. Men jag hade inte som mål att pressa någon tid den här gången. Jag var inte heller sugen att göra en repris på Stockholm halvmarathon och en brusten vadmuskel, så jag hade som plan att mest ta mig runt.

Det var lite kyligt precis vid starten, och att då ta av sig överdragströjan för att lägga i påsen tog emot. Men jag visste att jag skulle bli varm då jag började springa så det var bara att börja värma upp istället. Starten blev lugn, för att komma igång och det krävdes bara någon km för att komma upp på klassiska Harbour Bridge. En mäktig känsla att få springa över bron i soluppgången. Sydney halfmarathon var igång!

Harbour Bridge
Ca 1 km in i loppet och vi springer över Harbour Bridge
I slutet av Harbour Bridge och Sydney stad öppnar upp sig framför oss

Då jag inte hade några hastighetsplaner på det här loppet så sprang jag bara på och följde de som sprang före. Passade på att se mig omkring och uppleva ett morgontidigt Sydney. Vi rundade fontänen i Hyde Park och vek istället av emot Darling Harbour. Runt och fram och tillbaka över gatorna innan vi till slut vek tillbaka mot Harbour Bridge, Operahuset och målgången.

Bra med vätskestationer längs vägen, där jag ibland drack vatten och ibland drack sportdryck. Jag tog mig tiden att gå och drick hela koppen, istället för att försöka spring-dricka. Jag visste att det skulle finnas sportgel, men såg dem inte förrän på sista dricka-stationen. De låg på ett bord och syntes knappt, istället för att någon stod och delade ut dem. Jag tog ett par stycken med mig och sprang vidare.

Sista biten in mot målgången och det otroligt fina Operahuset är så läcker. En springer under Harbour Bridge och ser målgången på andra sidan fastän det är flera km kvar. Spring spring och till slut så är en på målrakan och har målgången framför sig. Jag tog upp min telefon ur midjeväskan och filmade när jag sprang in. Otroligt häftigt!

Målgången Sydney halfmarathon
Sydney halfmarathon
Målgången sedd från sidan, då jag passerat och fått min medalj runt halsen
Sydney halfmarathon

Något som dock tog udden av målgången var att jag 300 m innan målet sprang förbi en kille som kollapsat. Precis när jag springer förbi så gör ambulanspersonalen tecken att alla ska hålla sig undan och personen får en elchock. Jag vet inte hur det gick för killen ifråga, men vad vi kunnat läsa efteråt, så var det inga dödsfall under lopp-dagen.

Att springa och pressa sin kropp under flera timmar kräver förberedelse och att en är vaken på kroppens signaler. Jag har under åren sprungit förbi flera personer som har tuppat av, och det är läskigt! Hoppas hoppas att alla klarar sig och kommer tillbaka till sin ursprungsform!

Efter loppet hade jag förbeställt en picknicklåda, som jag enkelt kunde hämta ut med hjälp av ett armband. Detta armband hade jag fått med då jag hämtade min nummerlapp och jag förvarade det i min klädpåse.

En picknicklåda som var oerhört god att plocka ut och sätta sig i gräset och äta. En god wrap, en flaska juice, en god muffins och ett äpple. Kaffe köpte jag extra på sidan om. Återhämtningen har börjat!

Fika efter loppet
Maria
Jag är en tvåbarnsmamma som älskar livet! Att laga god, gärna ekologisk, mat från grunden, att resa och att ta ut mig rejält på träningen. Två pigga underbara döttrar och en härlig sambo förgyller mitt liv.

Dela det här inlägget!

Senaste inläggen

Populära kategorier

Kommentera