Dag två på vår vandring så vaknade vi upp i våra tält på Big Tree Camp kl 06.00 då Benjamin (eller någon av hans kökskollegor) knackade på tältduken och frågade ifall vi ville ha kaffe eller te. Så servering direkt vid tältet alltså, så lyxigt! Vi drack vår morgonkopp, packade ihop och bytte om. Idag skulle vi gå upp ur djungeln och upp på berget lite mera. Dags för Kilimanjaro dag 2. Spännande!
Kl 07.00 var det samling i mässtältet, då skulle vårt eget tält vara tömt och vår duffelbag lagd på en uppsamlingspresenning. Vi åt vår frukost och pratade ihop oss om dagen och vad som väntade. Alla var peppade att komma iväg och få se mera av berget Kilimanjaro.
För Kilimanjaro är hela berget. Sen finns det tre toppar på berget, varav Kibo (5895 möh) är den högsta. Men även topparna Shira (3962 möh) och Mawenzi (5149 möh) räknas in till berget Kilimanjaro.
Strax efter 08 så var det så dags. Jens ropade Packning på! – vilket innebar att vi skulle börja gå inom ett par minuter. Medan vi ätit frukost så hade våra bärare packat ihop våra tält, så campen var nästan tom igen. De är såå snabba!
Vår guide Dickson tog täten och höll också det låga tempot. Starten på dagens vandring var fortfarande djungel men ganska snart märkte vi att träden inte var lika höga längre. Vi passerade också en skogsområde med mängder av lavar hängandes från träden. Så vackert (och påminde en del om träden i Jämtland som också har mycket lavar hängande. Ett tecken på ren luft).
Vi vandrade vidare och träden blev till höga buskar för att lite senare bli låga buskar. Att vi kom upp på ännu högre höjd och att det blev lägre buskar gjorde också att vi fick mera utsikt. Det var roligt då vi kunde titta ut på Mount Meru som vi också hade sett från vårt hotell.
Vi kom fram till vårt lunchcamp och fick ta av oss våra ryggsäckar samt lämna in vätskesystem för påfyllning. Lunchen var klar, så vi kunde gå in i mässtältet och sätta oss på stolarna. Ganska snart kom både soppa till förrätt och dagen till ära spagetti med köttfärssås till varmrätt.
Efter lunchen var våra inlämnade vätskesystem påfyllda igen och vi körde Packning på! Nya kilometer skulle avverkas med pauser här och där. Vi hade också börjat påminna varandra om att vi behövde dricka mycket vatten, så då och då ljöd ordet Skål! genom vårt vandringsled. Alla tog en klunk från sin CamelBak under tiden vi fortsatte gå.
Nu började vi komma så högt upp samtidigt som molnen var låga, så eftermiddagen vandrades delvis i molnen. Trist att inte ha någon utsikt, men samtidigt häftigt att vara så högt upp.
Shira One Camp
Till slut hade vi lämnat även de halvhöga buskarna bakom oss och växtligheten nådde oss bara till knäna. Vi kom också fram till nattens Camp, det som hette Shira One Camp. Vår första camp utan hög växtlighet runt om, samt att campen ligger nere i en sänka, så Jens hade varnat för att det här skulle vara resans kallaste natt.
Rutinerna hade börjat sätta sig. Vi kom fram till vårt tält vid 16-16.30 med våra duffelbags inuti. Våra bärare Samuel och Jonas tog emot oss vid tältet och bad oss att sätta upp ena foten på en sten. De slog då av dammet från skor och byxor, så vi kunde krypa in i tältet med lite mindre damm på oss. Lite obekvämt till en början, men då det var en del av deras arbetsuppgifter så var det bara att acceptera. Och det var ju bekvämt att slippa borsta av sig själv, så en enkel rutin att vänja sig vid.
Här på Shira One Camp fick vi te och popcorn i mässtältet vid 17 och sen blev vi utropade att komma ut igen. Alla bärare hade ställt upp sig och de körde en presentationsrunda och vad de hade för arbetsuppgift. Sen fick vi svenskar presentera oss inför dem och när allt var klart så började de sjunga och dansa för oss. Det är ett musikälskande folk, så alla hängde med i sången och många av dem dansade.
Under Corona-pandemin så har det varit förbjudet för dem att sjunga och dansa då de rör sig för nära varandra. Under vår resa så kollade ansvariga med Shira One’s Park Ranger om de kunde göra ett undantag och vår grupp fick ok så både sång och dans fick vi i kylan.
Mitt under dansen så väljer också toppen Kibo att visa sig mellan molnen. Vilken fin tajming!
Strax därefter fick vi gå in i mässtältet igen och nu var det istället dags för middag. Gurksoppa med lite ingefära som förrätt samt ris och kyckling som varmrätt och oftast en frukt som efterrätt. Vi pratade om hur dagen hade varit och Jens pratade också om vad som skulle hända imorgon.
Den här kvällen klarnade upp och lagom till tandborstning och läggdags, så fick vi se Kibo i all sin prakt. En väldigt fin målbild att somna med på näthinnan.
