Mauritius – The south trip

Här kommer ett nytt inlägg från Mauritius. Det är trögt att skriva mina reseinlägg, då jag nästan alltid prioriterar mat och bak, men jag skriver när jag hinner. Efter vår dag till Pamplemousses, då vi också provade på att åka lokalbuss på Mauritius, så försökte vi förstå hur vi skulle åka för att istället ta oss söderut och besöka ett par nationalparker. Vi gick till slut till receptionen och supertrevliga Ram som berättade att lokalbuss för att se södra ön var en dålig idé. Istället förordade han taxi men att man beställer The south trip.

Då ingår ett par av de ställen vi ville se och att vi hade en egen taxibil som skjutsade runt oss. Vi inbillade oss först att det skulle vara jättedyrt och såg förmodligen väldigt skeptiska ut, men Ram fortsatte förklara. Man köper The south trip tillsammans med en taxibil som skjutsar runt oss, han väntar på oss medan vi kliver ur och ser oss omkring och åker sedan till nästa ställe. Det kommer att ta ca 5-6 timmar och kostar 3500 mauritiska rupies (dvs drygt 800 SEK). What? – en egen taxi som skjutsar runt oss i 5-6 timmar för dryga 800kr? Taget!

En rolig bild på Daniel, men han försökte höra vad taxichauffören sa i framsätet

Vi blev hämtade vid hotellet och taxins första stopp var nationalparken Black River Gorges, men vi blev stoppade av en stängd grind. Då cyklonen Berguitta rasade över Mauritius veckan innan vår ankomst, så hade de inte hunnit städa upp tillräckligt för att kunna släppa in turister. Snopna satte vi oss i taxin och åkte vidare.

Nästa anhalt var Chamarel Waterfall, ett 83 meter högt vattenfall som rinner ut i nationalparken Black River Gorges. Taxin körde oss till utkiksplatsen och där kunde vi titta på vattenfallet från två vinklar. En utkiksplats precis vid parkeringen och en annan uppe på en kulle precis intill.

Häftigt med det 83 meter höga vattenfallet mitt i nationalparken Black River Gorges

Vidare till nästan anhalt, Seven Coloured Earth, ett område med lavasand, där sanden fått olika färger. Då vi var där, så hade det regnat lite på natten/förmiddagen och då sa taxichauffören att färgerna kanske inte skulle framträda maximalt. Bäst är ifall sanden har hunnit torka upp.

Men vi kom dit och såg de olika färgerna och kände oss nöjda. Märkligt att det ligger ett litet område i skogen, där det finns olikfärgad sand. Vad jag förstod så är det egentligen vulkanisk sand, som har olika Ph-värden och detta är de olika färgerna. Ph-värdena gör också att det inte växer något på den här ytan. Ifall någon vet lite mer exakt vad det beror på – kommentera gärna så kan jag ändra.

Dags för nästa planerade besök och det var den hinduiska heliga platsen Ganga Talao (namnet sägs ha en symbolisk koppling med heliga floden Ganges i Indien) och sjön Grand Bassin. Vid den låååånga och breda infarten så ståtade också två höga statyer, den ena på Lord Shiva och den andra Durga Mata Murti – båda är 33 m höga. Vår chaufför berättade att det varje år vallfärdar 100.000-tals hinduer till Ganga Talao och då går de barfota hemifrån. Därav den långa och breda infarten, som en gång per år är fylld av människor. Jag har försökt hitta vilket datum det är, men jag går bet. Om jag minns bilchauffören rätt, så är det den 14:e februari.

Lord Shiva

Durga Mata Murti

Ganga Talao är säkert väldigt speciellt om man är hindu, men för mig var det inget speciellt. Det är en del man faktiskt kan hoppa över. Då man inte kan alla historier kring alla gudar, så är platsen mera sliten och inte speciellt vacker. Det finns toaletter, men de är av varianten hål i golvet. Det funkar att gå på toa så, men det är omständligare och känns ofräscht.

Vi kör vidare istället och vår chaufför föreslog nationalparken La Vanille Nature Park – en krokodilpark längst söderut på Mauritius. Inget som skulle ingå i vår trip egentligen, men vår chaufför hade dåligt samvete över Black River Gorges och att parken var stängd så vi fick krokodilparken istället. Helt ok för oss, då vi fick chansen att komma längst söderut på ön, och även en bra plats att äta en sen lunch.

Vid lunchen tog jag in en kokosnöt, men jag tyckte inte om den, utan gav bort den till Daniel. Kanske hade den varit godare om den varit kall, men ljummen kokosdryck var ingen höjdare.

Ganska slöa krokodiler låg och gassade i solen och rörde inte så mycket på sig. De få som vi såg som rörde på sig – de är en imponerande syn. Jag skulle verkligen inte vilja träffa en sådan ute i vildmarken…

Efter en timme i parken så gick vi ut till vår taxi igen, och vi började resan hemåt mot Tamarina igen. Som en bonus så åkte vår chaufför ner i byn Souillac och utsiktsplatsen Gris gris – längst söderut på hela Mauritius. Imponerande att stå och titta ut över de mäktiga (fem meter?) höga vågorna och veta att nästa plats är Antarktis. På en sådan plats kan jag nog stå och titta hur länge som helst – det är så häftigt med naturens krafter och oändligheten med havet. Fundera över djurlivet som simmar omkring där ute och försöka förstå hur de hittar hem emellanåt.

Nästa anhalt bakom mig – är Antarktis!

På vägen hem passerade vi även den kända kurvan Macondé, en kurva så snäv så den nästan är 360 grader. Såklart finns förberett för parkering och även en utkiksplats, så man kan titta tillbaka in mot land. Macondé-kurvan ligger inte så långt ifrån berget Le Morne Brabant – ett berg som finns upptaget på Unescos världsarvslista och historien kring slaveriet på Mauritius. Den hann vi inte med den här dagen, men det hade varit häftigt med ett besök där.

Tillbaka på hotellet så var vi väldigt möra. Vår variant av The south trip blev nästan åtta timmar lång och vi hade fått se massor. Fortfarande till priset 3500 mauritiska rupies men vår chaufför fick 300 rupies i dricks för vår heldag. Fortfarande otroligt billigt för en heldag i taxi. Kan starkt rekommenderas ifall man har en dag över på Mauritius.

Vi avslutade vår eftermiddag i hotellets infinitypool. Så nöjda med dagen!