Jag gillar att vandra och jag gillar att gå i berg och upp på toppen. Trots att jag har ganska nära till fjällen, så finns det enkla toppar jag inte har besökt. I helgen som var, så gjorde jag en sådan premiär, då vi gjorde en höstutflykt till Suljätten.
Vi hade bestämt oss så sent som på lördagen och då visade det sig att ett par kompisar tänkt samma tanke, så vi gjorde sällskap. De hade med sig sin 3 1/2-åriga tjej och 6 1/2-åriga kille för denna topptur.
Vi kom iväg vid 08.30 från Östersund och efter ett par fotostopp nådde vi parkeringen vid 10. Vi tog på rätt kläder och packade ryggsäckarna innan vi började gå. Det finns en sommarled och en vinterled upp till toppen. Vi gick sommarleden, men den var täckt av snö i princip hela vägen.
Vi travade på i sakta mak längs sommarleden. Jag är otroligt imponerad av barnen som orkade knata hela vägen upp på toppen med sina korta ben. Starkt jobbat!
På toppen blev det ett fikastopp innan vi istället vände neråt igen. Barnen hade sedan länge planerat att de skulle kunna åka rutschkana genom snön för att det var mycket roligare än att gå. Tyvärr var det inte så många bra backar för en rumpa utan stjärtlapp eller pulka, så barnen fick kämpa på även nerför.
Nere vid bilen var barnens krafter slut och de satte sig gärna i bilen. Får jag gissa så sov tjejen redan när bilen startade sin hemresa. Även jag kände mig ganska nöjd efter en massa timmar ute i friska luften.
