Kilimanjaro dag 6 startade nästan som alla andra. Enda skillnaden var att vi fick sovmorgon en timme. Så en knackning på tältduken kl 07 istället för kl 06 där vi fick välja mellan kaffe och te. En ny knackning 07.30 för att få dagens washy washy och sen fokus på att tömma vårt tält. Våra saker packade vi ner i drybags och vidare i vår duffelbag innan vi lämnade den på avvisad presenning. Vi kunde gå vidare till mässtältet för att få frukost serverad och personal ansvarade för att fälla det tomma tältet och bära det till nästa camp.
Stämningen i mässtältet gick nästan att ta på. Vi visste sedan innan att det här skulle bli ännu en halvdags vandring innan vi kom fram till campen Scholls Hut vid lunch. Det som var annorlunda den här gången var vetskapen om att vi skulle börja gå uppför kl 00 och om ett dygn skulle vara uppe på toppen. Om man skulle klara höjden vill säga – det finns det ingen som kan säga säkert i förväg (förutom våra lokala guider, som var uppe på toppen förra veckan. Och veckan innan också).
Ingen riktig sömn natten som väntar alltså, utan endast några timmar mellan middag kl 18 och frukost kl 22.30. Jens drog alla detaljer igen och fastän vi visste vid det här laget, så var det ändå skönt att han berättade om allt igen. Vi hörde också talas om att Adam, den svenska guiden i det andra teamet, blivit sjuk under natten och inte skulle följa med upp till Schools Hut.
| Från | Third Cave Camp |
| Till | School Hut Camp |
| Längd | 5 km |
| Vandringstid | Fyra timmar |
| Höjdmeter | Ca 800 |
| Klimatzon | Hög Alpinzon |
| Dagens guide | Thomas |
Dagens vandring började och vi skulle ta oss från Third Cave-campen på 3900 möh upp till 4700 möh. Så även om det var en kort dag, så skulle vi ta ganska många höjdmeter och komma högre än vi varit tidigare. Vikten av att vi alla skulle lyssna på hur kroppen mådde och berätta om något kändes konstigt upprepades. Jens hängde som vanligt med vår grupp och pratade någon sväng med oss alla.
En stackars buffel hade fastnat bland klipporna och var (såklart) bara ett skelett sedan länge. Lite märkligt att vi absolut skulle passerad den stackars buffeln, men jag tror att det var något form av landmärke för våra lokala guider.
Schools Hut
Framme vid Schools Hut så var det först lunch och sen fri hopp och lek igen (även om vi alltid gick långsamt för att inte börja må illa). Titta igenom och planera nattens klädval ännu en gång och plocka fram godispåsen som vi sparat till toppnatten. Nu skulle den med! Vi valde också att vila i våra tält. Att ligga på liggunderlagen utan att sova är ett av de bästa sättet att acklimatisera sig till höjden.
Jens är också sjuk
Middag kl 18 och då fick vår grupp veta att även Jens blivit sjuk och inte skulle följa med oss upp på toppen. Han var därför inte närvarande vid middagen, utan vår lokala guide Wilfred satt med oss istället. Det var även Wilfred som gick runt i tälten och gjorde sista kvällens hälsocheck på oss alla. Kollade av hur vi mådde och mätte syremättnaden i blodet. Alla mådde relativt bra (snuva och hosta för min och några andras del, men alla fick ok att gå uppför ändå). Att Jens inte kunde följa med oss kändes såklart tråkigt, men vi hade lärt känna de lokala guiderna också, och de om någon är ju proffs på just Kilimanjaro.
En sista nap
Nu var det sova allt man kunde fram till väckning kl 22.30. Frukost kl 23 och avgång mot toppen kl 00.07. Fortsättningen och hela vägen upp till toppen kan du läsa om i mitt första inlägg – Toppattacken på Kilimanjaro. Du hittar också hela serien här.
