Vi hade en natts boende bokat i Ramundberget och på deras Fjällgården. Vi tog det rätt lugnt på lördag fm, för vi tänkte att vi ändå inte skulle hinna och åka så mycket skidor, utan vi unnade oss att ta det lugnt. Det händer inte så ofta, då jag finns med i planeringen. Det ska oftast hända något hela tiden, och min tanke är att hela tiden försöka maximera upplevelsen. Men det vi behövde bäst den här helgen, var att ta det lugnt.
Så lördag fm åker vi söderut från Östersund och svänger av efter att vi passerat Åsarna, mot Ljungdalen och med sikte på Flatruetvägen. Den vägen är Sveriges högst belägna allmänna väg. Det var första gången vi båda kört över Flatruet och i lördags var det mindre bra väder. Så väl uppe på Flatruet så såg vi inte så långt men det var ändå häftigt med vidderna. Vi bestämde också att vi skulle ta samma väg hem på söndagen och hoppas på bättre väder, bättre sikt då istället.
När vi kom fram så installerade vi oss först på vårt rum, innan vi korsade vägen för att hitta en sen lunch någonstans. Det blev lunch på back-restaurangen Rudolf och vi gick ut på deras baksida som låg i solen och relativt vindskyddad. Det blev faktiskt så varmt så jag tog av mig till linne en kort stund! :)
Ramundberget var en mysig liten skidort, där allt låg väldigt centrerat. Vi skulle bo på Fjällgården och från dess ytterdörr, så var det nog bara 50m till närmaste sittlift. Vi vaknade tidigt på söndagen och tog våra första åk bland de första som var ute i backen. Skön manchester i backen och alldeles lagom lutning på dagens favoritbacke. Att kunna stå på och köra det man har men att samtidigt känna sig trygg med sin åkning – det är då det är som roligast enligt mig. Att få åka när det är manchester i backen innebär förutom det sköna ljudet under skidorna, att backen är så jämn som möjligt, inga oförutsedda gupp utan det är jag som väljer när jag ska svänga.
Hela systemet var inte öppet på söndagen, säsongens sista dag i Ramundberget, så därför kunde vi inte utforska hela området. Det vi upplevde var dock övervägande bra, men bara ett par tråkiga turistbackar. Flera backar var det skön lutning på, och de låg ofta i ytterkanten, dit färre åkare tog sig. Vi hade alltså manchester i dagens favoritbacke hela dagen – ända fram till 16.
På vägen hem, så tog vi som planerat vägen över Flatruet, och idag hade vi lite bättre väder! :) Vidderna var helt fantastiska och det var väldigt vackert! Gillar ni utsikt och känslan av att vara heeeelt själva, så åk gärna den här vägen någon dag.
Omslagsbilden på mig och Daniel, är fotograferad av Daniel. Inom kort kommer även han att skriva om Ramundberget och där kommer fler snygga bilder – kolla in Dryden.se