Vandra Lunndörrspasset

-

Förra helgen så packade jag och Daniel våra ryggsäckar och packade in oss själva i bilen. Det var fredag efter jobbet och vi åkte mot Tossåsen i södra Jämtland. Vi kom fram och slog upp tältet i närheten av bilen för en första natt. Vi ville nämligen vara på plats för att på lördagen vandra Lunndörrspasset.

Det var också en förberedelse för vår bestigning av Kilimanjaro som kommer att bli av i oktober i år. Ni kanske minns att vi bokade vår resa i januari 2020 och sen kom Corona-pandemin. Resan har blivit flyttad flera gånger men nu ska den faktiskt bli av (peppar peppar, håll i hatten osv). Vi ville också få åtminstone ett par tältnätter i rad för att träna men även gå in både Daniels nyinköpta kängor och mina kängor. Jag har ägt mina kängor ett par år, men inte använt dem speciellt mycket.

Lördag morgon

Vi vaknade på morgonen och satte fart, vi skulle äta frukost och packa ihop tältet. Vi visste att vi hade en lång dag framför oss, så bra att komma iväg. En tallrik havregrynsgröt i magen och ryggsäckarna på ryggen så låste vi bilen och började vår vandring.

Första tre kilometrarna är mest i skogen men när du passerat ett lite större vad (fungerade med våra kängor i mitten av augusti men jag vet att andra vandrare vadat barfota) så är du också snart ovan trädgränsen. Det är så vackert att komma ovanför trädgränsen, då inget finns i vägen. Du ser de vackra fjälltopparna och du ser stigen du ska gå långt fram. Det finns inte heller något som fångar upp vinden, så därför kan det friska i en del.

Lunchpaus

Vi klarade oss bra och kom efter ett par timmar till Lunndörren. Den obemannande räddningsstugan som ligger mitt i Lunndörrspasset, ungefär halvvägs mellan Tossåsen och STF’s bemannade stuga Lunndörren.

Här blev det lunch och jag hade förberett med Scan’s grillkorv Ost & Bacon som vi stekte i mindre bitar. Sen blandade vi i Uncle Ben’s färdiga risblandning och till sist en stor klick mjukost med chilismak. Riktigt gott faktiskt, trots att det bara var tre ingredienser. Utomhus och Hungrig är två väldigt välsmakande ingredisenser också.

Efter 1,5 h rast så var vi på väg igen. Vi hade drygt 11 km kvar att gå, så lika bra att börja knata. Här blev också stigen lite tråkig. Vi kom ut i ett väldigt platt landskap där vi såg flera km framåt. Väldigt enkelt att gå men kanske inte så kul. Vi hittade dock mellanmål i form av färska hjortron.

Stigen svängde till slut upp på berget och kartan sa att vi nu började närma oss. När STF’s stuga dök upp, så var det en väldigt välkommen syn. Vi var trötta och rätt slitna efter 23 km vandring med ca 14 kg på varsin rygg. Stugvärden Leif mötte oss och hälsade oss välkomna med ett glas saft.

STF Lunndörren

Vi satte upp vårt tält och gick in för att laga middag. Så välbehövligt med rast och mat i magen! Vi var så trötta så det var med nöd och näppe som vi lite senare fick till vår RunStreak. Den ska ju göras även om vi redan hade 23 km i benen.

Efter löpningen och en raggardusch med sjövatten, så kröp vi ner i våra sovsäckar och somnade ovaggade mitt i fjällvärlden.

Maria
Maria
Jag är en tvåbarnsmamma som älskar livet! Att laga god, gärna ekologisk, mat från grunden, att resa och att ta ut mig rejält på träningen. Två pigga underbara döttrar och en härlig sambo förgyller mitt liv.

Dela det här inlägget!

Senaste inläggen

Populära kategorier

Lämna ett svar