När vi åkte till Tanzania i början av oktober, så hade vi funderat på vår RunStreak under en lång tid. Hur skulle vi göra med vår RunStreak under vår vandring? Skulle det ens vara möjligt att fortsätta springa på hög höjd, eller borde vi lägga ner tanken direkt? Som ni kanske redan räknat ut, så valde vi att avbryta vår Streak samma dag som vandringen började. Hemma igen och RunStreak börjar om.
Vi började springa 1:a maj 2020. Mitt i Coronapandemin och hemmajobb så ville jag få en anledning att komma ut varje dag. Vi började med målet att springa varje dag i en månad. Det gick väldigt bra och vädret blev också långsamt varmare och skönare.
Vi siktade istället på 100 dagar och de dagarna gick lika bra! 150 dagar… 183 dagar (dvs ett halvår på min födelsedag) var också snabbt avklarade. Dagarna fortsatte och 200 blev till 300 som blev till 365 och ett jämnt år. 400 blev 500 och vid 700 fick vi vara med i ett tidningsreportage. Snart 800 dagar och vår resa närmade sig.
Vi visste att vandringen skulle komma strax innan 900 dagar och det var det som gjorde det extra svårt att sluta. Men diskussioner och frågor till andra som vandrat upp på Kilimanjaro gjorde att vi bestämde oss för att sluta – det är ju bara löpning? Det går ju lika bra att börja om?
Sagt och gjort, vi sprang dag nummer 890 i Arusha dagen innan och sen la vi skorna på hyllan. Eller skorna fick följa med i ryggsäcken, men utan att ha några löpartankar.
Hemma igen så vilade vi ett par dagar innan rastlösheten gjorde sig påmind. Det kändes helt enkelt konstigt att inte springa varje dag.
Igår fredag så var det så dags. Fredagsfys före fredagsmys brukar det heta och vi stack ut på en drygt fem km lång runda. Kroppen kändes ovanligt fräsch och jag inbillade mig att jag hade högre benspark än tidigare. Och det bästa var att det kändes roligt att springa igen. Mitt i hösten, endast någon plusgrad, men det var kul!
Idag lördag var vi så ute på RunStreak nr 2 eller RS02d02 som jag väljer att kalla det. Varje dag och alla dagar utomhus – det är så jag springer min RunStreak. Även om det är 25 minusgrader eller om himlen håller på att regna ner.
Även om det känns jobbigt innan jag sticker ut, så är jag alltid nöjd när jag kommer hem.
