Igår kom vi till Stockholm efter ett par dagar i Italien och jag hade inte hunnit reka någon restaurang som både fått bra kritik och hade öppet på söndagskvällen. Google fick hjälpa mig fram och jag hittade ett bord kl 21 på Restaurang Glashuset längs Strandvägen Stockholm.
Deras meny såg härlig ut, så vi bytte om och gick dit. Och det var vi långt ifrån ensamma om. En mera packad lokal får man nog leta efter och vi fick ett litet bord mitt i smeten. Ljudvolymen var hög och det var inte alldeles självklart vad Daniel försökte säga på andra sidan bordet. Vår servitris var dock väldigt trevlig och vi bestämde oss för att dela på alternativet Sharing is Caring för 855 kr. Fem rätter att dela på som skulle motsvara varsin varmrätt i storlek. Cava till mig medan Daniel tog en öl.
Maten kom in till vårt bord och vi fick också förklarat vad som var vad. Sharing is Caring var dessa fem rätter under Valborgsmässoafton:
- Friterade kronärtskockor med parmesan & mandel
- Ankkroketter & tryffelmajonnäs
- Burrata, tomater, basilika, balsamico & brödsmul
- Löjrom, friterad potatis, gräddfil, dill och picklad lök
- Råbiff med dijonäs, gulbeta, kapris, rostad lök & parmesan
Jag började med Råbiff följt av Kronärtskockor, Löjrom, Ankkroketter och avslutade med Burrata. Allt var väldigt gott och vi skrapade våra tallrikar. Vi funderade en stund på om någon var rätterna blev någon favorit, men faktum var att vi båda gillade alla fem.
Det var som sagt väldigt fullt i lokalen, vilket är jätteroligt för restaurangen. Men det gjorde att vår servitris inte riktigt hann titta till oss (och det gick inte heller att få ögonkontakt). Så mitt glas med Cava tog slut men jag fick inte möjlighet att beställa ett glas till. Så jag gick över på vatten i slutet av måltiden. Ingen skada skedd, men jag hade gärna beställt ett glas bubbel till.
Nåväl, vi var behagligt mätta när vi gick därifrån och strosade tillbaka till vårt hotellrum. Då vi blivit uppgraderade till våning 10 på Clarion Hotel Sign, så kunde vi sitta och titta ut över Stockholms tak. Vi unnade oss också bubbel från minibaren, för att skåla in vår 3-års dag RunStreak och TräningStreak (Daniel fick ont i knäet efter Kilimanjaro, så han kunde inte fortsätta springa utan tränar annat istället).