Jag vet inte hur fotbollsintresserade ni är? Om ni vet vem Nils Liedholm var? Ni kanske har hört talas om den svenska fotbollstrion GRE-NO-LI som huserade i Milan i Italien mellan 1949-1953? Trion bestod av Gunnar Gren, Gunnar Nordahl (som kommer från Hörnefors utanför Umeå) och Nils Liedholm. Under vårt besök i Italien nyss så besökte vi Nils Liedholms vingård.
Själv är jag inte speciellt fotbollsintresserad men jag har inte kunnat låta bli att lära mig då Daniel kan det mesta om fotboll. Han tittar inte lika mycket på fotboll längre, men han har kunskaper om klassiska fotbollsmål som hände innan han ens var född – så det sätter väl lite ribban av nördighet.
Nils Liedholm, född 1922 i Valdemarsvik, spelade alltså i fotbollslaget Milan men var även med i svenska landslaget och tog OS-guld i London 1948 samt VM-silver i Stockholm 1958. Nils valde att stanna i Italien efter sin karriär och gifte sig med en italiensk grevinna. De och deras son Carlo startade en vingård som lever kvar än idag (Nils dog 2007). Nils fortsatte som tränare efter sin egen karriär (först för AC Milan och sen för AS Roma) och tog bland annat Roma till ligaseger 82-83. Då blev han utnämnd till ”Greve av Rom” av Rom’s borgmästare. Läs mera om Nils på Wikipedia.
Daniel har varit vid hans vingård 2003 (och fick faktiskt träffa Nils själv), men för mig var det premiär. Vi åkte förbi bara för att vi hade lite tid över och det var ingen på vingården som visste att vi skulle komma. Det var dock en städerska som dök upp och som hade tid att visa oss omkring. Hon talade dock inte ett ord engelska så vi fick använda Google’s översättningstjänst för att förstå varandra hyfsat.
Hon öppnade upp och vi fick se några tankar med vin och även lagret med både vinflaskor och vindunkar. Tyvärr kunde vi inte köpa något vin, då vi bara reste med handbagage denna gång.
Vackra fält med vinstockar sträckte sig nästan så långt bort som ögat kunde nå och det kändes roligt att gå omkring och veta att det kommer att bli druvor på alla klasar. Om vädret tillåter förstås. De förlitar sig på vädergudarna att det ska regna tillräckligt och har ingen extern bevattning.
Det var riktigt roligt att komma till en vingård och jag skulle gärna åka dit igen för en guidad provning. Vi får väl se vad som händer längre fram i livet.
