Vem skulle kunna tro att jag har en okänd svampfinnare i familjen? Daniel, som aldrig velat följa med ut för att plocka bär eller svamp, följde med på trattkantarelljakt igår. Han var sugen på en lugn promenad i en fridfull skog och bara få en skön stund.
Jag hade en kort genomgång om hur de ser ut, vi hade även med en svampbok ut och ett par knivar med borste. Jag har hittat en gång förut, men för många år sedan, så jag hade ingen riktig plats att gå till. Men vi gick en stund och tittade även på en felaktig svamp. Kanske var det en sådan giftspindelskivling som kan förväxlas med trattkantareller?
Helt plötsligt så ropar Daniel en bit bort ”Kan det vara de här?” så jag gick dit. Och se på sjutton – Daniel hade hittat trattkantareller!
Vi tog det vi hittade och la i vår hink. Sen gick vi runt någon halvtimme/timme till innan vi gav upp. Vi hade hittat en knapp liter och det räcker långt för oss som inte brukar plocka.
Väl hemma så var vi rätt nöjd med den lilla mängden svamp, detta då vi ställde oss för att rensa. En dryg timme senare var vi klara och jag hade småbitar av svamp i min kastrull. De får puttra av den mesta vätskan innan jag fryser ner i mindre förpackningar. Ca en msk per person, så fyra matskedar till en middag för fyra personer.
Jäkla fint ändå! :D
Ja, nu är du självskriven som svampplockare! ;)